fredag 27 februari 2015

hektisk

Första dagen var ganska hektisk. Mycket att fixa med och många möten med vänner. 

Lines första möte var inte med någon "riktig" vän, utan med herr falukorv. Äntligen fick hon äta sin efterlängtade korv! :)

Det första jag och David fick göra igår morse, var att åka till huset på Lindåsavägen och rota fram vinterkläder ur kartongerna i garaget och förrådet. Som tur var, hade jag ganska bra koll på var jag packat allt och var kartongerna stod, så vi hittade det vi behövde för att inte frysa.
Känns lite instängt att ta på sig jeans och tjock tröja faktiskt. Jag föredrar linne och thaibyxor ;). 

Det märktes på kläderna att barnen har växt, framförallt Line. Overallen som var stor och pösig när vi packade in den i våras, räckte knappt till i benen nu. Det stoppade dock inte henne hon klädde på sig direkt och sprang ut och gjorde en snölykta. Det är inte så värst mycket snö kvar, men lite kan man allt hitta. 

Det var nästan ingen som visste att vi skulle åka till Sverige, vi tänkte överraska våra vänner. Det blev många förvånade miner och en del tårar under dagen. 

Jag åkte först till jobbet en sväng på förmiddagen för att fixa några saker. Där var det väldigt tyst och lugnt. 

Men jag träffade och pratade med några kollegor i alla fall. Mest förvånade av alla blev nog Maud och Linda. Skulle ha haft kameran redo och fotat deras miner när jag klev in i rummet och sa hej. 

Efter det var det dax för barnen att överraska sina klasskompisar. I Lines klass blev alla jätteglada att se henne och dom hade tusen frågor, så vi körde frågestund. Det kom frågor om allt från om vi brukar bada till om Line sett några hästar i Thailand. 
I Alvins klass blev det mer kaotiskt när han klev in. Killarna hoppade på honom i en hög och tjejerna skrek och började gråta. Det blev en liten frågestund om allt möjligt här också. Det var ganska många av klasskompisarna som blev lite ledsna och besvikna när Alvin besvarade frågan om han skulle komma tillbaka till sexan eller inte. Svaret var ju som ni vet att han inte kommer tillbaka nästa läsår. 

Från detta stressade vi vidare mot nya mål. Det var mycket som skulle hinnas med. Jag gillar inte att stressa, det är jobbigt. I Thailand stressar man inte i onödan, så jag är inte riktigt van med det nu. Nästa stopp var Örebro och  kostymshopping för David. Han var redan på plats i Örebro, eftersom han jobbar, men jag och Line körde in. 
Det var lite läskigt att köra, eftersom jag kört vänstertrafik i över fem månader nu. Men jag upptäckte snart att om jag inte tänker så mycket, så funkar det, bilkörning är ju trots allt en automatiserad handling. 

Enligt Lines önskemål blev första stoppet Ikea och köttbullslunch. 

Vi toppade med en semla. Tyvärr hade dom nog stått ganska länge, för dom var ganska torra. Vi ska köpa en riktig kondissemla idag! 

Förutom att köpa kostym till David shoppade vi lite annat smått och gott. Det blev bland annat en springform, påsklämmor och rivjärn från Ikea. På Marieberg tog jag en sväng på dom vanliga affärerna och fick med mig några kjolar, ett par byxor, lite smycken, deodorant (utan whitening !!!), tidningar, chokladkakor m.m. 

Ett par till besök hann vi med när vi kom hem från Örebro. Vi åkte först och överraskade Maria och Ellen (Peter och Oskar var inte hemma). Både Maria och Ellen blev helt chockade. Det var väldigt kul att träffa dom en kortis. Ikväll ska vi käka ihop, så att vi hinner prata mer och så att även killarna får träffas. Det ska bli väldigt mysigt. 

Besök två var hos mamma, som inte heller visste att vi var hemma. På vägen dit fick vi lite vinterkänsla. 

Mamma blev glad och förvånad, men gladast blev nog Havanna. Hon sprang runt helt okontrollerat i säkert 10 minuter. Hon har verkligen saknat barnen. 

Alvin fick för första gången se mopeden som Dan köpt åt honom. Var tog min lilla bäbis vägen???

Med ganska många glas must och väldigt många chokladdoppade pepparkakor i magen åkte vi utmattade hem till pappa och Stisse igen. Vi är inte inne i svensk tid ännu. Vi ska försöka behålla så mycket thaitid som går, eftersom jag ska jobba samma dag vi kommer tillbaka till Lanta. 

Det blev en lång och väldigt intensiv dag, men vad kul det är att träffa alla vänner igen. Ni ska veta att även om jag inte hade mer än några minuter över till var och en av er, så betyder ni väldigt mycket! Det är er jag saknar på Lanta!

Kramkram




landat

God morgon! Klockan är just nu 03.30 lokal tid och jag är klarvaken...
I onsdags kväll landade vi i Sverige. Det ingen semester eller artighetsvisit vi är här på, utan vi ska delta i farfars begravning, som är idag. 

Vi började resan från Lanta i tisdags efter jobbet. Planet från Krabi gick tidigt, så för att hinna från ön, var vi tvungna att bo på hotell över natten. 
David hade bokat ett hotell som var toppen för övernattning White Orchidea, har jag för mig att det hette. Rent, snyggt och ganska stort rum. Det är bra för oss som är fyra. 
Här är klockan fem på morgonen och Line gör sig redo för att resa, genom att snöra på sig skorna.


Det var inte helt lätt att ta sig till Sverige och tillbaka, eftersom det kinesiska nyåret gör att många människor i Asien reser. För att överhuvudtaget komma hem i tid till begravningen fick vi åka business class på flyget. Har aldrig rest så tidigare. För mig med långa ben var det en dröm. Jag kunde sträcka ut hela benen utan att nudda stolen framför. 


Att vi dessutom fick hänga i business lounchen både i Krabi och Helsingfors gjorde inte det hela sämre. Det var riktigt skönt. Lugnt och ingen trängsel. 


Line gillade det lilla kit man fick. Hon tog ganska snart på både öronproppar och sovmask och fällde stolen i liggläge, sötungen. 


Maten och drycken var riktigt bra. Men det var ovant för oss med linneduk och champagefyllda Ittala glas vid måltiden. 

Line gottade sig hela vägen. Här har hon beställt in choklad och cola som hon smaskar på. 


Utanför fönstret var det soligt och vackert som alltid när man flyger. 


Om alla flygningar skulle vara som den här, skulle det inte vara några problem. Men om några dagar ska vi stuva in oss i ekonomiklass i 11h, det känns inte så lockande. Jag får nästan blåmärken på knäna där, eftersom jag hela tiden slår i stolen framför. Men det är bara att bita ihop. 

Kramkram





söndag 22 februari 2015

skön

Sköna söndag fanns det ett program som hette när jag var yngre. Det sändes på SVT på söndagförmiddagar. Jag minns det som ett program med reportage och diverse experter som delade med sig av sina kunskaper. Vet inte om min söndag stämmer så väl överens med programmet? Det har till exempel inte varit så många goda råd av Blombertil, någon sexrådgivning av Marlena Ivarsson eller gymping med "kniiiipSusanne" Lanefeldt, men jag har ändå haft en väldigt skön söndag :).

Morgonpromenaden var den vanliga, på Klong Dao. Nu när jag haft lov har jag inte behövt gå så tidigt, utan jag har kunnat få lite sol på mig samtidigt som jag gått. Det är skönt, men det blir väldigt varmt. Det har sina fördelar att gå innan soluppgången också. Har dessutom kunnat gå några km längre, när jag inte haft någon tid att passa. 
Idag var vattnet väldigt lågt, vilket innebar att stranden blev riktigt bred. Det kändes nästan som att vara ute och gå på Autobahn. 


Tyckte också att det var ganska lite folk. Vet inte om dom var söndagströtta, eller om det faktiskt är så att det börjar droppa av folk för den här säsongen. Jag har ju aldrig varit på Lanta den här tiden på året innan, så jag vet inte riktigt hur det ska vara. 

Efter promenaden käkade vi frukost till gårdagens mello! Inga jättebra låtar, men mello är alltid mello :) och jag gjorde världens godaste shake med yoghurt, apelsinjuice, ananasjuice, frysta hallon, frysta blåbär och fryst banan. Har inga exakta mått. Jag bara hällde i lite direkt i mixern. 

Det är kul när vi kan se på bra svenska program. Jag trodde att det bara skulle vara att titta via kanalernas play appar, men de flesta program är faktiskt låsta för visning i utlandet :(. 

Efter frukosten, vilket var nästan vid lunch tog vi en moppetur ner till sydligaste delen av Klong Khong, till Krit. 
Det är ett ställe där jag och barnen älskar att hänga. David tycker också att det är ok, men det är ingen favorit. Jag gillar det för att det är litet, mysigt, det är riktigt god mat och väldigt thai. Det där med thai är inte alltid bara positivt, det kan även vara lite negativt för oss västerlänningar, som är vana vid att saker och ting ska hända snabbt. Här går inget snabbt... 
Det är till exempel inte så bra att vara för hungrig när man beställer maten. Idag fick vi vänta en och en halv timme på vår mat. Nästa gång ska vi nog beställa maten innan vi är hungriga, så får vi den kanske när vi ÄR hungrig ;).  Men vi hade inte bråttom någonstans, så det gjorde inget att vi fick vänta, förutom att barnen höll på att svälta ihjäl. När maten väl kom var den gudomlig, green mangosallad och chicken satay finns det nog ingen som gör bättre. 
Alvin väntar på maten. 

Och det gör Line också, men med lite mer stil och finess ;). 


Efter Krit åkte vi en sväng till Relax Bay och vandrade därifrån genom skogen en bit till en liten gömd strand.


 Den var väldigt mysig, men jag gillade inte att gå dit. En lite stig genom skogen på Thailands ormtätaste ö är inget för mig. Mitt mod sattes på stort prov. Vi såg naturligtvis ingen orm, men vi kunde ha gjort och i min inre syn var det kobror överallt! 
Från den här stranden vandrade vi vidare genom ytterligare ett skogsparti till ännu en strand. Här var vi inte ensama. Vi hade sällskap av både påklädda och icke påklädda människor. Vi hade alltså hittat till Lantas inofficiella nudiststrand. Det verkar dock inte som att vår väg dit var den enda vägen. Det stod nämligen några moppar vid strandkanten, så då borde det rimligtvis finnas en farbar väg dit, men den vet jag inte var den är.
Den här stranden var lite större än den första och väldigt fin. Men jag ville inte fotografera så mycket, det kändes lite pinigt. Ställde dock upp Line och fotade henne så en del av stranden syndes. Tror dock att det ligger någon naken rumpa där i bakgrunden .

På vägen tillbaka fick vi en fantastisk vy norr ut som jag fotade. Som vanligt svår att fånga på bild, men först ser man Relax Bay, sedan Long beach och längst bort Klong Dao. 

Efter det åkte David och barnen hem, men jag låg kvar på Relax Bay en timme och bara njöt. 

Tjuvkikade lite på en bröllops fotografering, det var kul. 

Måste skriva några rader om gårdagen också. 
Vi hittar nya smultronställen hela tiden. Vi åkte till Thai Cat, eftersom våra goda vänner Jelena och Johan skulle hänga där under dagen. Alvin och Line var väldigt sugna på att leka med deras barn Jakob och Julia och jag är alltid glad när våra barn med glatt humör vill åka till stranden, det är nämligen inte alltid så. 
Varför var det bra där då? 
Jo, det fanns gott om skugga på stranden där Line kunde vara, maten var toppen i alla fall phad thai, vårrullar och shakes som vi provade och personalen var urgulliga med barnen. Dom skojade och busade och hade lärt sig ord och fraser på svenska som dom till barnens förtjusning använde. Bland annat fick Line fick höra " du är snygg" och till Alvin ställde servitören frågan "springnota" och när Alvin skrattade sa han " polis, polis, potatisgris". 

Jag har haft en fantastisk vecka, men imorgon väntar jobbet och crossfiten på mig!

Kramkram
 

lördag 21 februari 2015

lov

Nu har vi varit hemma på Lanta ett par dagar. Vi gör mest ingenting, utan njuter av att ha sportlov och vara lediga. 

Det har åskat och regnat här igen. Det var ett tag sedan sist, men i onsdagskväll när vi skulle åka hem från ThaimOut, fullkomligt öste det ner. Vi försökte vänta ut det, men förjäves.

Det var bara att ta mopparna och åka hem. Barnen frös och skrattade när vi åkte. Vi blev verkligen totalt dyngsura! Alla som har varit i Thailand när det ösregnar vet vad jag pratar om. 

I och med åskan har värmen skruvats upp ett snäpp och det känns. Skillnaden mellan 31 och 34 är stor. Jag solade och badade här hemma igår. Vår pool är sval och skön, men värmen på innergården var ganska tryckande. 
På eftermiddagen var jag och barnen så varma att vi tog en moppetur för att få lite svalka. Det är väldigt skönt. Skönast är ju naturligtvis att köra utan hjälm, så vinden fläktar i håret, men vi var duktiga och använde våra hjälmar. 

Var förbi jobbet och fixade en grej igår. Där fanns ett tjockt kuvert till Alvin. 
Alla hans klasskompisar hemma hade skrivit varsitt brev till honom som dom skickat hit. Det var väldigt omtänksamt tycker jag. Alvin hade en rolig stund när han läste dom. Tror att han ibland längtar hem lite, även om han inte säger det. Alvin har varit den som varit mest pådrivande när det gäller att stanna kvar ett år till, eftersom han gillar skolan här så mycket. 

Barnen åt svenskt till lunch igår. Morfar och Stisse hade med en burk fiskbullar när dom kom hit. Det var lyckliga barn som åt kan jag lova. 

Vi har fått lite mer påfyllning i lagren. Karin Liljedahl var snäll och tog med lite nödvändigheter när hon och hennes familj åkte hit på semester. Tack för det!!! Jag har verkligen längtar efter tidningar! 

Kollade på "Familjer på äventyr" på SVT-play igår. Jag kom på mig själv med att imponeras av att familjerna vågar. Så inser jag att vi är en av dom familjer som vågat vi också. Det kunde lika gärna varit vi som var med i programmet. Det känns inte som att vi har gjort en så stor grej som dom, men det har vi. Kanske inte så stor som familjen med två barn, som i fyra år seglat jorden runt och dessförinnan bott på sin segelbåt i Malmö hamn i åtta år. Men vi har ändå lämnat tryggheten i Sverige för ett nytt liv på andra sidan jorden. Och jag kan säga att jag/vi inte ångrat oss en sekund! 

Det vi saknar mest när vi är här, är våra goda vänner och svensk mat. Men både maten och vännerna finns ju kvar när vi kommer hem :). Och hem kommer vi så småning om, även om vi bestämt oss för att spendera mer tid här. 
1 Juni flyger vi norr ut för att njuta av den svenska sommaren, träffa vänner, äta mat och jobba ihop mer pengar. Huset är uthyrt till 1 augusti, så vi kommer att bo i husvagnen. Jag ska sommarjobba på campingen hela sommaren och David jobbar på med sitt vanliga jobb. Så det blir ingen vila direkt, men det är det värt. 

Kramkram






torsdag 19 februari 2015

Ao Nang

Hade några härliga dagar i Ao Nang. David och jag pratade om varför vi gillar Ao Nang, men kunde inte riktigt komma fram till något svar. Det är en liten stad, men en medioker strand och en strandpromenad som ständigt luktar illa, eftersom sopor läggs ut där varje natt.
Det låter ju inte så trevligt, eller hur? Men vi kom fram till att dom två gånger vi varit i Ao Nang på semester har vi haft väldigt mysigt. Staden har lagom puls om man vill ha lite mera drag än Lanta. Vi har hittat några restauranger som vi gillar väldigt mycket och sedan är ju alla stränder och öar runt Ao Nang fantastiska. Våra favoriter är Poda Island och Phra Nang. 

Den här gången bodde vi på Ao Nang beach resort. Kan verkligen rekommendera det. Vi bodde mitt i stan, rummen var stora med havsutsikt från balkongen, fint poolområde och superb frukost. Var dessutom inte speciellt dyrt. 

Rummet, luktade lite "fukt" men det gick bort med AC:n

Utsikt från balkongen. Huvudgatan nedanför och stranden och havet bakom. 

Poolområdet med härliga solstolar, mys stolar och djungel. 

Bra frukost med allt som jag gillar. Gott bröd och pålägg, mycket frukt, bacon, bönor, pannkaka och müssli med mjölk. Fanns en massa mer, bland annat goda köttbullar som Line åt och hon är som bekant ganska kräsen, 

Vi käkade god mat, bland annat supergod pizza på en av favoritrestaurangerna, Jeseaos. 
Lagom harmonisk bild ;)

Vi gick på stan

Line beundrade alla dragshow killars utstyrsel. 

Alvin och jag tog morgonpromenad på stranden och kollade in alla apor på strandens södra del. När jag skulle fotografera sprang en apa mot mig. Jag skrek och sprang och Alvin skrattade :)



David och Line var trötta, så dom var inte med och gick. 

Vi var tvungna att visa pappa och Stisse våra favoriter, så vi chartrade en egen longtailbåt en heldag, så vi kunde åka var vi ville. 

Först blev det Poda Island, där vi solade, badade och slappade i några timmar. Vi såg massor med fina fiskar i det klara vattnet. 




Barnen lekte överlevare, så dom fick vi inte prata med ;)

Sedan drog vi vidare till Phra Nang. Där köpte vi god mat av matbåtarna och utforskade stranden och dess omgivningar. 

En matbåt ( bild från förra året)

Vattnet var så lågt att vi utan problem tog oss in i strandgrottan. Det är svårt att fånga på bild, men den är så mäktig! 




Vi kollade in "snoppgrottan", där man offrar snoppar till en fruktbarhetsgudinna för att bli gravid. Vi offrade inget ;)



Och så vandrade vi över till east Railay och träffade aporna efter vägen. Dom är riktigt tjuvaktiga och tar allt man inte håller hårt i. En apa klättrade upp på Lines ben för att ta hennes colaburk, då släppte Alvin lite på taget runt sin läskburk, så en apa "råkade" tjuva den. 


Avslutar med två kollage från Poda och Phra Nang. Tre år i rad har vi varit där. Barnen blir större och David och jag ser bara yngre ut :). 


Kramkram