söndag 19 april 2015

hurra!

Vet knappt var jag ska börja... Har en massa att berätta från senaste veckan och en massa bilder i telefonen som bra väntar på att bli tittade på.
Men det är kanske på sin plats att jag klappar mig själv på axeln och hurrar för att det här är mitt tvåhundrade inlägg :).
Jag har en ganska jämn besöksstatistik och jag blir jätteglad när jag får höra att någon gillar min blogg. Men jag vet egentligen inte vilka ni är som läser, så ni får gärna skriva några ord till mig då och då, det skulle vara kul!

Har börjat på temat hurra, så jag fortsätter väl där. Alvin har fyllt 12 under veckan och det har vi firat dubbelt upp. Vi började med ett kalas förra söndagen. Alvin ville bara bjuda in några vänner, så då bjöd vi med hela familjerna och hade ett familjekalas. Vi hade fixat en buffé, med pastasallad, tacopaj (med älgfärs), pizzabullar, kyckling, grönsaker, dip, vitlöksbröd och tzatziki.

Sedan var det naturligtvis fika efteråt.

Jag hade lagat mat i ganska många dagar, så det var tur att det var påsklov. Gillar ju att både laga mat och baka, så det var faktiskt kul. Lite extra utmanade att få till allt här. Råvarorna är inte riktigt dom samma som hemma. 


Det var väldigt trevligt och Alvin var helnöjd!
Lite bad blev det också.

Den riktiga födelsedagen var i tisdags, men då blev det bara en familjedag. Sedvanlig frukost på sängen, paket och val av middag. 
Det var ganska många hemifrån som skickat pengar, så vi hade många kuvert med oss på frukostbrickan. 

Finast paket hade dock Line. Hon hade handlat armband och gjort kort. 

Alvin blev uppvaktad med sång på skolan, både på svenska och norska. Ni som inte har hört den norska födelsedagssången har missat något. Den är verkligen hur gullig som helst. Värt att googla!
Vi har några norska barn på skolan, så dom sjöng den tillsammans med sina föräldrar.

Middagen på kvällen åt vi på Thaicat. Det är en mysig restaurang på Longbeach. Kan verkligen rekommendera deras Phad thai. Alvin blev uppvaktad av hela personalen med fin sång och en enorm glass. Vi åt tre stycken på den och fick inte i oss allt.



Glömde en sak...
det första Alvin gjorde efter frukosten på morgonen var att skaffa sig ett Twitterkonto, det får man nämligen ha när man är 12 år. Både Insta och facebook har en åldersgräns på 13 och det håller vi hårt på. Barn behöver inte ha allt.

Det här gjorde att jag också var tvungen att skaffa Twitter, måste ju hålla koll på honom... Så @dalvinga03 och @Avve2003 finns numera på Twitter :). 

Mellan födelsedagsfirandena hann vi fira Songkran. Det är det thailändska nyåret. Det firas i hela Thailand med enorma vattenkrig. Meningen med det är att man ska möte det nya året ren.
Vi började firandet på skolan. Vi hade sagt till föräldrarna att dom skulle komma till skolan och överraska eleverna genom att blöta ner dom. Det föräldrarna inte visste var att vi hade planerat ett bakhåll.
Vi hade förberett oss genom att ta upp en massa vatten i övre korridoren. 

När föräldrarna så var på plats på skolgråden kröp vi tyst ut ur våra klassrum och på en given signal anföll vi alla på en gång. 

Föräldrarna blev både överraskade och blöta... Men vi fick igen och dessutom med isvatten. 

Packe hämnades med en liter över mig...

Kajsa i full gång...

Micke kör hårt...

Johan och Jakob...

Även kollegorna var laddade med vattengevär....

Alvin blöter ner Line...

Och är själv ganska blöt...

På väg mot det stora vattenkriget...

När kriget på skolgården började klinga av tog vi oss upp till öns huvudgata och där fortsatte galenskapen. För det var verkligen helt galet. Alla kastade vatten på alla!

Line, Mia och Mira

Vicki, Kajsa, Mia och Line

Jakob...

David var nog den som tyckte det här var allra roligast...

Stora artilleriet 

Tillslut frös Line...

Så vi gick hem...

I onsdags var det dags för nästa fest.
Vår fantastiska rektor Nina gjorde sin sista dag på Lanta i torsdags, så vi tackade av henne med en fest här hemma.
Vi hade förberett mat och dryck.

Det blev en riktigt trevlig och mysig kväll, även om det kom en och annan tår.

 Det är aldrig roligt att ta farväl av någon och speciellt inte någon som man gillar så där lite extra. Nina är en sån person som man bara gillar lite extra. Hon har varit på Lanta i fem år, så det ha verkligen känts tryggt att ha henne här. Dessutom är hon en fantastisk rektor. Hon tar fram det bästa i alla. Hade verkligen sett fram emot att jobba med henne näst år, men hon slutar på Sanuk det här läsåret, så i höst får jag en ny rektor. Det ska bli spännande.
Under kvällen tackade Nina av Jelena och Ulla, eftersom dom ska åka hem nästa vecka. 
Jelena och jag har blivit riktigt goda vänner, det blir tomt här utan henne och  hennes fina familj. 

Och så Ulla, allas våran extra mormor/farmor. 

När man slutar på Sanuk får man ett silversmycke som tack och det lämnar Nina ut när hon tackar av oss.
Vi fyra som är kvar resten av läsåret har funderat på när och av vem vi ska få våra smycken, men det fick vi smart veta. 

I torsdags på storsamlingen tackade vi på skolan av Nina tillsammans, med vår hejdå sång. 

Och så fick vi svaret på när vi skulle få våra smycken. Vi fick dom där och då. Ytterligare några tårar kom, men nu ställer jag mig till skaran fullvärdiga sanukare :). 

Line har också sagt hej då den här veckan. Hennes allra bästa kompis Mia åker hem. Dom har verkligen blivit riktigt goa kompisar och det blir väldigt tomt här utan henne. Det har varit mycket lek under hela läsåret, men den här veckan har det verkligen varit maxat med lek nästan varje dag. 
Vi har bland annat varit och matat elefanter...



... Och idag när vi hängde på stranden försvann tjejerna. Då var dom på ett massageställe och lyckades få naglarna målade "for free". Det ska vara Mia och Line för att fixa det ;). 

Best friends! 

Vi kommer sakna hela familjen Robertson/Flyboo. Dom kommer inte hit nästa säsong tyvärr, men då passar vi på att hyra deras fina hus på garden hill. 
Var där och fick lite instruktioner i lördags morse. Fick dessutom en fantastisk frukost med nybakta scones. Men vi var så hungriga allihop, så vi missade att fota. 
Här är i alla fall huset. 

Och den magnifika utsikten från övervåningen

Jag får hålla tillgodo med huset och utsikten och försöka klara mig utan Kajsa, men då blir det inga galna miner...

...och ingen att köra apan med.

Förstår att ni är trötta på att läsa nu, men bara ett par snabba nerslag till från veckan. 

Thaiboxning i söndags. 
Inte riktigt min grej. Hade en klump i magen och mådde lite lätt illa efter första knocken live. Gillar inte när människor slår på varandra. Får se om jag ger det någon mer chans. 

Besök av vandrande blad. En släkting till vandrande pinnen. 

Lärt mig göra goda coconutshakes. Recept en annan dag. 

Pelle Svanslös flyttade in i sovrummet. 

Ösregn igen. 

All in när vi gjorde dagens brunch. 


Om du inte tröttnat redan, så har du nu kommit till slutet av det här 200:de och förmodligen längsta inlägget jag gjort! 
Tack för att du läst och för att du följer mig. 

Kramkram




4 kommentarer:

  1. Tröttnar inte i första taget, läser så gärna om era vardagliga äventyr. Saknar er <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet ju att du är uthållig och envis, så det förvånat mig inte. Ses om sex veckor ❤️

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera