Den här veckan har varit ganska tung. I onsdags fick jag ett besked hemifrån som berättade att min farfar gått bort.
Min fina farfar Lars <3.
Det var ett tungt besked. Jag kände mig väldigt långt hemifrån just då...
Ni som har läst tidigare inlägg vet att det jobbigaste med att åka hit i höstas var just att säga hejdå till farmor och farfar. Jag visste när jag åkte att det fanns en risk att det var det sista hejdå. Hoppades naturligtvis att det inte skulle vara så...
Den här fina bilden tog jag dagen innan vi for.
Så sent som i måndags skrev jag att jag om det gick skulle jag vilja åka hem för en dag och hälsa på farmor och farfar. Nu blir det farmor jag får träffa när jag kommer hem <3.
Just nu, när jag är här i paradiset, långt ifrån allt hemma, tar jag dagen som den kommer. Jag tillåter mig att känna mig ledsen, men jag tillåter mig även att njuta och känna glädje för det fantastiska jag har här. En promenad på en kritvit strand värmer i både kropp och själ
Vi har inte gjort så mycket i veckan. Jag har inte känt mig på topp och en av våra besökare har haft oturen att drabbas av magbakterier...
Igår var första dagen vi gav oss ut. Vi åkte till favoriten Somewhere Else och hängde i en sala på Longbeach på dagen...
David sjöng några låtar på deras open stage och fick en massa applåder.
Hörs snart igen!
Kramkram
Så ledsamt.. Skickar stora varma kramar <3
SvaraRaderaDu är väldigt lik din farfar, fina bilder.
SvaraRadera