Lovade nyheter här om dagen och här kommer nyheten:
Från och med idag flyttar bloggen!
Jag kommer fortsättningsvis att blogga på en helt nystartad portal som heter womsa. Eftersom den är helt nystartad är sidan womsa.se är fortfarande under uppbyggnad, men bloggen är igång.
Hoppas ni vill följa mig även där!
För att komma till den nya bloggen använd adressen www.womsa.se/dalvinga eller klicka HÄR
Ni som följer mig på Bloglovin, kan söka på Dalvinga och hitta den nya bloggen även där.
Vi ses på womsa
Kramkram
söndag 8 maj 2016
fredag 6 maj 2016
CoF
Hela det här inlägget kommer att handla om två mycket speciella dagar i ungefär 80 barns liv! Det kommer att handla om mötet och glädjen i mötet.
30 av barnen är barn som är födda i Sverige, de fötts i "rätt del" av världen, de är trygga och har i hela sitt liv haft människor omkring sig som brytt sig om dem. 46 av barnen har inte haft samma tur. Deras livsöden är alla olika, men gemensamt är att de alla, under delar av sitt korta liv, har upplevt saker som man inte ens önskar att ens värsta fiende ska få uppleva. Men de har ändå haft tur... Deras liv har förändrats genom att de kommit i kontakt med och blivit omhändertagna av organisationen Children of the Forrest
Children of the Forrest är en organisation som hjälper papperslösa barn i norra Thailand. Vi på Sanuk har arbetat för organisationen i nio år. Vi samlar varje år in pengar som möjliggör att 40-50 barn får åka till Koh Lanta på semester. Dom själva kallar det för "Dream holiday".
Våra pengar bekostar allt kring den 240 mil långa resan (120 mil enkel väg). Barnen är fantastiskt glada att de får göra den här resan, men det är ingen förstaklassresa direkt. Barnen sitter på lastbilsflak hela vägen. Men det är inget dom överhuvudtaget klagar på, dom är bara oerhört tacksamma att få följa med på. Flera av dem har aldrig sett havet...
Vill du veta mer om organisationen och veta hur du kan ge ett bidrag kolla in deras hemsida här.
Under besöket på Lanta kommer barnen till skolan under två halvdagar och är med oss.
Det är verklig en upplevelse, både för vår elever och för barnen som kommer på besök. Det är fantastiskt för våra elever att träffa barnen och se att vårt jobb gör skillnad!
Första dagen var vi på skolan och bekantade oss med varandra och åt lunch tillsammans.
Vi hade väntat länge, men här har äntligen lastbilarna med barnen kommit. Våra elever var både spända och lite nervösa.
Lines grupp försöker vända på en matta, samtidigt som alla i gruppen måste stå på den.
Självklart fick alla som ville bada i havet!
Jag gillar verkligen den här bilden. Glädjen att få bada med en nyvunnen vän är enorm!
Naturligtvis kunde dom som ville och orkade, spela fotboll i värmen. En av våra lärare och en av CoF-lärarna var med och coachade
Tiden går fort när man har roligt. Jag tror säkert barnen hade kunnat fortsätta leka på stranden flera timmar till. Men efter en och en halv timme var det dax att gå tillbaka till skolan. Vi var ju tvungna att lasta alla saker som familjer skänkt på lastbilen. Vi ger nämligen inte bara ett ekonomiskt bidrag, vi samlar även in kläder, skor och saker som vi skänker. Det var många säckar som skulle lastas.
Ledaren Tom tackade oss tusen gånger om för saker och pengar. Men mest tackade han oss för vår tid. Det betyder så oerhört mycket för CoF-barnen att vi tar oss tid att ta emot dom och att dom får träffas och leka tillsammans med våra elever!
Hej då!!!
Barnen har hoppat upp på lastbilarna och vinkar till oss när de beger sig vidare mot nya äventyr på Lanta innan hemfärden några dagar senare.
Jag ser redan fram emot nästa år. Då tioårsjubilerar vi tillsammans!
Fler bilder finns på CoF:s facebooksida, kika in på den här.
Kramkram
30 av barnen är barn som är födda i Sverige, de fötts i "rätt del" av världen, de är trygga och har i hela sitt liv haft människor omkring sig som brytt sig om dem. 46 av barnen har inte haft samma tur. Deras livsöden är alla olika, men gemensamt är att de alla, under delar av sitt korta liv, har upplevt saker som man inte ens önskar att ens värsta fiende ska få uppleva. Men de har ändå haft tur... Deras liv har förändrats genom att de kommit i kontakt med och blivit omhändertagna av organisationen Children of the Forrest
Children of the Forrest är en organisation som hjälper papperslösa barn i norra Thailand. Vi på Sanuk har arbetat för organisationen i nio år. Vi samlar varje år in pengar som möjliggör att 40-50 barn får åka till Koh Lanta på semester. Dom själva kallar det för "Dream holiday".
Våra pengar bekostar allt kring den 240 mil långa resan (120 mil enkel väg). Barnen är fantastiskt glada att de får göra den här resan, men det är ingen förstaklassresa direkt. Barnen sitter på lastbilsflak hela vägen. Men det är inget dom överhuvudtaget klagar på, dom är bara oerhört tacksamma att få följa med på. Flera av dem har aldrig sett havet...
Vill du veta mer om organisationen och veta hur du kan ge ett bidrag kolla in deras hemsida här.
Under besöket på Lanta kommer barnen till skolan under två halvdagar och är med oss.
Det är verklig en upplevelse, både för vår elever och för barnen som kommer på besök. Det är fantastiskt för våra elever att träffa barnen och se att vårt jobb gör skillnad!
Första dagen var vi på skolan och bekantade oss med varandra och åt lunch tillsammans.
Vi hade väntat länge, men här har äntligen lastbilarna med barnen kommit. Våra elever var både spända och lite nervösa.
Vi började med samling i salan där blev barnen indelade i grupper och efter en presentation fick de leka en massa roliga samarbetslekar.
Här försöker Alvins grupp lösa upp en mänsklig knut.Lines grupp försöker vända på en matta, samtidigt som alla i gruppen måste stå på den.
Att lita på en kompis som leder en runt när man blundar är lite läskigt, men barnen fixade det bra!
Dag två samlades vi på stranden. Här är hela gänget. Våra elever, CoF barnen, deras ledar och vi lärare.
Eftersom det just nu är väldigt varmt hade vi några lugna aktiviteter i skuggan. Line ansvarade för att visa hur man gör armband. Det var många som ville prova.
Dom som var sugna på att rita, kunde göra mandalas.
Självklart fick alla som ville bada i havet!
Jag gillar verkligen den här bilden. Glädjen att få bada med en nyvunnen vän är enorm!
Naturligtvis kunde dom som ville och orkade, spela fotboll i värmen. En av våra lärare och en av CoF-lärarna var med och coachade
Tiden går fort när man har roligt. Jag tror säkert barnen hade kunnat fortsätta leka på stranden flera timmar till. Men efter en och en halv timme var det dax att gå tillbaka till skolan. Vi var ju tvungna att lasta alla saker som familjer skänkt på lastbilen. Vi ger nämligen inte bara ett ekonomiskt bidrag, vi samlar även in kläder, skor och saker som vi skänker. Det var många säckar som skulle lastas.
Vi hjälptes åt och körde "langen går" från övervåningen på skolan ner till lastbilen.
Två dagar går fort, så här tar vi det sedvanliga avslutningskortet vid Sanukskylten.
Ledaren Tom tackade oss tusen gånger om för saker och pengar. Men mest tackade han oss för vår tid. Det betyder så oerhört mycket för CoF-barnen att vi tar oss tid att ta emot dom och att dom får träffas och leka tillsammans med våra elever!
Hej då!!!
Barnen har hoppat upp på lastbilarna och vinkar till oss när de beger sig vidare mot nya äventyr på Lanta innan hemfärden några dagar senare.
Fler bilder finns på CoF:s facebooksida, kika in på den här.
Kramkram
tisdag 3 maj 2016
Pyssel
I helgen som var har vi pysslat med lite av varje.
Barnen har tvättat mopederna, så dom blev skinande rena.
Line köpte en ny sorts pysselgodis. Hon tycker mdet är väldigt kul. Tidigare har hon köpt en sort som man gör små godisstrutar med och en sort som plockas ihop till någon som ska likna en hamburgare. De som hon köpte den här gången, för 18 thb, skulle man placera små runda strösselkulor i en form, efter en mall. Sedan skulle man fylla formen med chokladsmet och ställa allt i kylen/frysen ett tag. När det kallnat, blev der som mönstrade chokladklubbor.
Lines betyg: 5 av 5 i pyssel poäng och 3 av 5 poäng som godis. Godkänt med andra ord :)
På Valborg hade vi matgäster. Barnen i sällskapet bjöds på makaroner och falukorv och en hjärtformad chokladbollstårta, som den här damen hade gjorttill efterrätt. Hon älskar att pyssla med allt ifrån bakning till papper sax och klister.
Vi vuxna fick också en pysslig efterrätt, nämligen smördegsinbakas chokladkaka. Marie hade beställt ingredienser från Sverige. Det var sjukt gott, tyckte jag! Vi käkade den tillsammans med glass, men vispad grädde passar nog också bra.
I lördags kom det första ovädret, med åska och lite regn. Hade önskat att det kommit mer regn. Vi har ju sjukt varmt (35-40 grader varje dag) och torrt i marken här nu, eftersom det inte regnat på flera månader.
Det var skönt med lite åska och regn, det blev tillfälligt lite lättare och svalare luft i alla fall.
Nackdelen med ovädret var att strömmen gick i ett par timmar precis när det var dax att sova, så vi fick gå ut och sätta oss för att kunna andas.
Jag har lite svårt ned den här extrema värmen när jag ska sova, så just nu sover jag med barnen i deras rum. Där finns det nämligen AC. Men när srömmen går är det ju såklart AC fritt överallt.
Det blev lite deklarationspyssel för mig och David också. Men även fast det bara är trist, så gick det bra. Den kom in i tid, så nu har vi gjort rätt för oss.
Hörs snart igen.
Det är eventuellt lite nyheter på gång ;).
Kramkram
Phuket
Vi åker på semester FRÅN Lanta... Man ska väl åka på semester TILL Lanta?
Ja, men inte om man bor här, då behöver man miljöombyte ibland och framförallt vill man komma till ett ställe som inte är så mycket "på landet". Man behöver lite stad och civilisation ibland :). Så för att få det tog vi oss förra helgen till Phuket.
Vi bodde första två nätterna på Horizon på södra Karon. Gillade mottagandet 😃.
Gillade förresten allt. Det fanns ett toppenbra gym, frukosten var god (förutom att det bara fanns marmelad som pålägg), personalen var trevlig, det var gratis transport till patong beach, rummet var bra och vi fick två extrasängar, en till varje barn. Vårt rum är det längst ner till vänster. Utsikten var mot...
...den här poolen.
Det var den övre poolen. Det fanns en större pool ett etage ner. Så poolområdet var verkligen topp! Det enda som fanns att klaga på var kanske att vattnet var lite väl varmt ;).
Horizon är ett hotell som vi sannolikt kommer att välja igen och som jag verkligen kan rekommendera. Vill man inte resa på egen hand och boka själv, så tror jag att Fritidsresor har hotellet i sitt program. Det låg nämligen en fritidsresorkatalog i receptionen.
Vi bodde som jag sa precis i slutet av Karon, så det var bara ett par hundra meter att gå till Dinopark på Kata.
Dinopark är en minigolfbana som är uppbyggd som ett dinosaurielandskap.
Det var faktiskt riktigt kul att gå runt i parken och att spela minigolf och jag brukar verkligen inte gilla minigolf. :)
En läskig t-Rex kikade upp bland buskarna.
Den var ganska stor...
Det var en 18 hålsbana, så det tog ett tag att gå runt. Jag kan lova att vi var så svettiga, att tröjorna gick att vrida ur när vi var klara. Saknade faktiskt ett ställe att köpa vatten eller läsk på runt banan. Det hade räckt med en läskmaskin. För man blev som sagt både svettig och törstig. Efter en hård kamp, stod David som segrare och jag kom god tvåa.
Line fick lite skavsår och blev trött när vi skulle gå till stranden, så hon tog lift.
Här tar vi en shake/öl/läsk nere vid Katastranden. Hade inte varit där tidigare, så det var kul att se. Men stränderna hemma på Lanta slår definitivt stränderna på Phuket.
Efter två dagar med bad drog vi in tillC entral festival i Phuket Town. Det är ett stort köpcentra med allt från H&M till McD och välfyllda mataffärer.
Här är matbutikens müssli/flinghylla. Det kändes som att den var flera kilometer.
Vi hade planerat att shoppa en del, men det blev inte så mycket. Line behövde nya bikinis och trosor, så det blev det. Sedan blev det lite småsaker bland annat fyllde vi på tvållagret inför nästa säsong. Det är svårt att få tag på tvål här som inte innehåller ingredienser som bleker huden (whitening), så det är lika bra att shoppa på sig bra produkter utan blekmedel när man hittar.
Köpte även lite livsmedel såklart, till exempel den här godingen som vi ska ha nästa gång vi festar loss på tacos.
I Phuket Town bodde vi på ett enkelt men fräscht hotell som heter Sino Imperial. Kändes lite väl mycket 80-tal i korridoren på kvällen bara ;)
Såklart käkade vi på McD två gånger på 1,5 dagar, men sista kvällen käkade vi pasta på det här stället.
Det var verkligen hallelulja. Har aldrig njutit så av en pastasallad med pesto förut. Den smakade italienskt, på riktigt och tiramisun jag åt till efterrätt, var enligt mig helt perfekt. Även David och barnen åt gott. Davids spenat och ricottafyllda ravioli smakade finfint!
Vi käkade på wine tillsammans med Jonas, Sahra och Hampus. Det var vår sista middag tillsammans för den här säsongen, eftersom dom flög vidare från Phuket mot Sverige ( med ett par stopp på vägen).
Men det är tur att vi ses nästa säsong igen!
Hampus 4 år och Alvin 13 år kommer nog att sakna varandra. Dom kommer väldigt bra överens och är nästan som syskon :).
Även om jag hade tagit ledigt ett par dagar från jobbet, så kändes det som att tiden gick på tok för fort.
På vägen till Phuket delade vi taxi med Jonas och Sahra, men på vägen hem tog vi färjan. Färjan är lite snabbare och aningen billigare för oss fyra, men ibland har man oturen att hamna på en båt som känns som att den har passerat "bäst före datumet" för länge sedan.
Vi hade tur första biten mellan Phuket och PhiPhi. Den färjan var ganska fräsch och hade AC, men färjan mellan PhiPhi och Lanta var det skrotigaste jag åkt med...
Enda sättet att få lite luft, var att öppna fönstrena. Eller man behövde inte ens öppna, för det fanns inte passande glas i alla fönster. Fönstret i mitten av bilden här nedanför hade tappat en ruta. Då hade någon löst problemet genom att ställa för en plastbit i ett något smalare format än ursprunget. I och för sig var det ju praktiskt för oss, eftersom det gav det genomdrag på båda sidor av plastbiten. Gissar att det dock är mindre praktiskt om det är stora vågor, eller om det regnar.
Just det glömde ju att det även famns en rostig gammal fastbunden fläkt som snurrade för fullt utan att blåsa runt luften.
Det enda som var fräscht på färjan var dom rosa och blå flytvästarna som låg i en enorm hög bakom David. Som tur var behövde vi inte använda dom, utan vi tog oss tillbaka till Lanta.
Väl hemma var det bara att ladda om för tre arbetsdagar. Det gick riktigt bra. Alla arbetsveckor borde vara tredagarsveckor :).
Kramkram